CathyP

För första gången i mitt liv hade jag idag en nära-döden-upplevelse...sådär så jag började tänka igenom vilka jag älskar och verkligen bryr mig om och som betyder mycket för mig.

Jag brukar åka buss hem på vardagar, från Hornstull. Jag tycker det är mycket skönare att åka buss och dessutom stannar den närmre min lägenhet än tunnelbanan. Sen så går det lite snabbare också.
Idag fick jag springa ikapp den, tycker mig känna en alkoholdoft på bussen, men tänker att det är väl nåt annat som luktar. Sätter mig i sätet precis bakom busschauffören och lyssnar på radio i min mobil, och somnar nästan till. "Vaknar" på motorvägen strax innan Skärholmen av att det känns som bussen lixom "vinglar" hela tiden. Efter några sekunder eskalerar det och bussen börjar verkligen åka fram och tillbaka i sidled, i 110 km/h på motorvägen bland alla andra bilar och lastbilar och allt. Jag får panik, mår sjukt illa, och folk kommer springande fram till chauffören, jag tänkte först: nu har han somnat eller blivit sjuk och släppt ratten, men icke... Några män halvt skriker till chauffören att köra åt sidan och stanna bussen. Chauffören mumlar att det är något fel på bussen, kör åt sidan, stannar och går ur bussen och runt den och kollar. Alla på bussen står nu upp och är upprörda och skakade. Jag är i chocktillstånd och börjadr må fruktansvärt illa och svettas otroligt. Han kommer tillbaka in och säger att det inte är något fel och är på väg att köra vidare bara sådär. men alla på bussen protesterar och tvingar honom att ringa efter en ny buss, men SL svarar med att vi inte kan stå stilla på motorvägen och bli upphämtade där, så vi måste fortsätta köra till Skärholmen, i ca 20km/h. Så vi börjar åka, sakta, och kommer fram till Statoil i KK, där vi stannar och får kliva ur, bakom oss står en ny buss som vi får gå på. Jag tänker att nu får vi en ny busschaufför oxå, va skönt, för han verkar ju inte riktigt klok, som fortsätter köra, så fort, på motorvägen, fast bussen håller på att köra av vägen... Men nej, han ska köra den "nya" bussen också. Sätter mig på samma plats, och märker till min skräck, att det luktar faktiskt sprit. Vad fan ska jag göra? Kan ju inte ta mig nånstans eftersom vi börjat åka igen! Känner att bussen inte åker stabilt nu heller, och får panik på riktigt och tårarna och skräcken kommer. "nu dör jag, han kommer köra ihjäl oss" Lyckas köra den lilla bit som är kvar på motorvägen, sen den bit som är kvar till min hållplats. Kliver av i chocktillstånd, skakar och mår illa.
Jag har nog aldrig varit med om något så läskigt. Paniken.

Uppskatta livet, säger bara det.
Jag fick mig en rejäl tankeställare... 
Tänk på det du har innan du förlorar det...

Jag vill bara bort. Ifrån allt typ. Börja om. Från scratch. Jag orkar inte med tankar och skit runtomkring i mitt liv.
Jag vill inte ha det så. Har aldrig velat ha det så. Jag fattar inte varför.

Jag ville bara ha kärlek då. Vad fick jag? ont.
Varför dra in mig? varför?! det är min ständiga undran.
Jag kommer aldrig förstå det.
Ondska. Ren ondska.
Hur i helvete blev jag den som förtjänade det?





Ibland ångrar jag mig så fruktansvärt.

http://www.youtube.com/watch?v=ytQH8w90fG4

Grym låt. Me likie a lot...  

Om Darin inte slår internationellt nu så kommer jag personligen anmäla mig till idol. It's a bet. Jag lovar, jag på idol audition, inte roligt för någon  hehe.

Snart ska jag gå ut och gå en promenad i solen. Skönt med frisk luft.

Hittat massa gamla bra låtar igen, herregud jag skulle kunna spendera veckor, månader med att gotta mig i gammal(och ny såklart) musik och bra låtar och videos och annat. Tänk vad lycklig jag skulle vara om jag kunde få göra det på heltid...Inte för att jag inte är lycklig nu, men gräset är ju alltid grönare...hehe.

Kolla in den här GRYMMA tjejen och satans GRYM låt, shit pommes frites!!! Hon är fan ett musikaliskt geni den där bruden.

http://www.youtube.com/watch?v=ypQtJ8z6q5o

L8er babes...

Nu vete fasen vad som händer alltså. Har en extrem längtan efter vintern, och snö! Jag har inte på många år velat ha vinter överhuvudtaget. Men nu har nånting hänt som sagt. Tänker tillbaka på alla snöfyllda vintrar från när jag var liten. Vill köpa en gigantisk übervarm vinterjacka, och byxor, Snowjoggings, mössa, vantar. Flytta upp till smällkalla Norrland och bara vara. Riktiga Norrland alltså, inte nå jäkla fjollställe, utan typ, Pite eller Lule eller liknande. Jag skulle behöva några månaders semester och sitta däruppe i lugnet. Kanske jag skulle stanna kvar, kanske skulle jag längta hysteriskt tillbaka till Stockholm, who knows...  Man vet ju inte förrän man provat, eller?
Shit undrar om det är en ordentlig ålderskris jag går igenom nu...på riktigt alltså. Känner mig så oförutsägbar på något sätt. Och förvirrad. Inte i mig själv, utan om saker runtomkring mig typ. Svårt att förklara, speciellt eftersom jag inte riktigt vet vad jag håller på med heller haha.
Äh, tar dagen som den kommer, får väl se var jag hamnar till slut. Har inga direkta band någonstans som håller mig fast. Vänner absolut, men man kan ju faktiskt ha vänner på avstånd också  =)


utanför min lägenhet förrförra vintern


sanslöst vackert




Well well...fortfarande sjuk. Blä. Men börjar iallafall kännas lite bättre nu. Inte den där vidriga smärtan i halsen längre.

Nu ska jag diska lite, sen laga mat. Tror det blir ostfyllda Tortellini med ostsås idag. Mums!

senare darlings...

Hello

Måndag igen, sjukskrev mig för idag, mår verkligen inte bra, min hals alltså, shit. Blev väckt av min chef 7.45 imorse, trots att jag blev lovad att inte behöva komma in till jobbet alls idag, så blev jag i stort sett tvungen, så jag fick tvinga upp mig, för att vara på jobbet i typ 2 timmar imorse. Tack tjejen som orsakade detta, snällt, verkligen...
Åkte hem bums när jag var klar. Legat i soffan och frusit och sovit hela dagen.

Jag såg på Kulturnyheterna för några veckor sedan, där det diskuterades om en Amerikansk serie som utspelar sig på Manhattan på 60-talet. Fick se några klipp, och fick även höra att den har samma skapare som "Sopranos". Verkade ju väldigt intressant, så idag har jag kört igenom 5 avsnitt. Jäklarns vilken bra serie! Snygg som fasen, skön musik och skön stämning. Nu är jag fast hehe. Vill bara se mer och mer. Och jag har ju all tid i världen nu när jag är hemma sjuk. Glass, Mad Men och min soffa, helt okej faktiskt. Även fast det skulle vara mysigt med sällskap ;)




Don Draper & hans Fru Betty

Tillbaka till avsnitt 6 nu!